Mystisk gruva, den stora kyrkan, fästningen och kändisarna som vår bygd kan stoltsera med

Det var en gång…

En bygds historia kan verkligen spänna över många olika områden. Vi i Hotagsbygden är stolta över att kunna berätta lite om vår spännande, och vad vi tycker, helt unika historia för er.

Vi är lika stolta över hela området Ansättfjällens historia och kultur, vilka Hotagsbygden är en del av. Läs mer här.

Lova att du inte berättar om fyndet för någon

Berättelsen om Jon Olov Front och hans ”guldgruva” har i snart 200 år fängslat människor och skattsökare i hela vårt land. Men enligt historien så drabbas alla som hittar den, och inte kan hålla tyst om sitt fynd, av ond bråd död precis som Front själv gjorde. Så skulle du hitta gruvan när du besöker vår bygd, berätta det inte för någon.

Historien om Jon Olofsson Fronts mineralfynd och den så kallade “Frontgruvan” började när han en dag grävde fram en tung, glänsande stenbit och förstod att han hittat något värdefullt. Någon riktig gruva finns inte, utan det är platsen där han fann sin mineralbit som i folkmun fått namnet “Frontgruvan”.

Genom historien har det grävts, borrats och sprängts för att hitta platsen och fortfarande lockar berättelsen hoppfulla skattsökare ut i skogarna vid sjön Hotagen. Det finns två värdefulla mineralbitar som i viss mån kan styrka de olika berättelser som framkommit genom åren. Men från vilken exakt plats de kommer ifrån är fortfarande okänt. Att historien sen kantas av rykten om ond bråd död för den som hittar och berättar om fyndigheten gör inte saken enklare.

Jon Olofsson Front föddes 1793 i Ålviken vid sjön Hotagen i Krokoms kommun. Han byggde en stuga söder om sjön vid Skrapavattnet och det var där det hela började.

1833 hittade han en mineralbit, det finns det papper på hos bergskollegiet i Stockholm där man kan se att han skickade mineralbiten. Han fick hjälp med att skriva dit av Erik Isaksson i Häggsjövik. Brevet och mineralbiten skickades med en man som varje vinter åkte till Stockholm med häst och släde. När brevet kom fram väckte det stor uppståndelse. Två geologer skickades med första tillgängliga båt upp till Sundsvall och fortsatte därifrån med häst upp till Ålviken. Väl framme möttes de av budet att Front och hans mor Agnes hade drunknat när de skulle frakta en ko över sjön, så geologerna fick återvända tomhänta.

Det gick tio år, sedan nådde ryktet Stockholm att Erik Isaksson som skrivit brevet åt Front visste var fyndigheten fanns. 1843 reste två geologer återigen upp. När de anlände till Häggsjövik, kom de en dag för sent. Erik Isaksson hade skurit sig illa i låret och förblött. Geologerna fick återigen vända tillbaka utan att få reda på mer om fyndplatsen.

Åren gick och Agnes Pålsdotter som varit hushållerska till Front, berättade på sin ålders höst för Rakel Andersdotter kallad “Lapp Rakel” att hon viste var gruvan fanns. Agnes dog kort därefter.

Rakel avslöjade i sin tur hemligheten för Barbro Olsson. På platsen bröt Rakel loss en bit och gav till Barbro, kort därefter blev Rakel sjuk och avled. Barbro berättade aldrig för någon om platsen, men mineralbiten behöll hon.

Om det finns  en fyndighet eller om det bara är en skröna är det ingen som vet, men oavsett skröna eller inte, så lockar berättelsen fortfarande nyfikna lycksökare.

Sätt dig ner en stund och se dig omkring

Hotagens kyrka

Våren 1852 och 1857 lät kung Oscar alla kyrkor i riket ta upp rikskollekt för byggande av Hotagens kyrka. Kyrkobygget blev stort, kanske alldeles för stort, då kyrkan rymmer 500 personer. Men säkert var Hotagenborna glada och stolta när de satt i kyrkobänkarna den 6 juli 1862 för att vara med om den högtid då kyrkan invigdes.
Du nutida besökare. Sätt dig lugnt ner i kyrkan. Se på altare och predikstol! En av tidens främsta jämtländska konstnärer anlitades för att tillverka dem. Den stora glaskronan i koret vittnar också om fattiga människors offer för att pryda sin kyrka. Skönhetens pris var högt men glädjen och stoltheten över den vackra kyrkan vägde ännu högre.

Ingen skulle komma in i Sverige den här vägen

Skansen Klintaberg är en välbevarad militär befästning från 2:a världskriget.

Den ligger på bergssluttningen ovanför Torsviken i Valsjön. Det strategiska läget med god utsikt över både vägen och sjön valdes för att man skulle kunna ställa till problem för fienden om de skulle gå in i Sverige via Valsjöbyn.

Längst ner i bergrummet finns plats för 200 soldater. När man smyger ner för den smala vindlande trappan i mörkret och fukten och samtidigt lyssnar till berättelser om hur bygden påverkades av kriget får man en stark känsla av hur det kunde kännas att leva med kriget nära inpå knutarna.

Inga guidade visningar under sommaren 2020 p.g.a corona.

Info Örjan Sedin 0645-32088, 076-1462900

Skotska lorder bygger jaktvilla

Villa Skottland

På 1800-talet kom skotska lorder till Gunnarvattnet för jaktens skull. De lät med hjälp av byborna uppföra en jaktvilla vid en liten fors i fjällterrängen ovanför byn på stigen mot fjället Myrklumpen.

I nutid kom ättlingar till lorderna på besök när vi uppförde bygdespelet Folket från Penningkejsen vid spelplatsen vid kyrkan i Hotagen.

Kända personer med anknytning till Hotagsbygden

Kerstin Ekman – Under en period i sitt liv bodde Kerstin Ekman i Valsjöbyn. Här har hon hämtat inspiration till många av sina mest kända böcker, till exempel Händelser vid vatten, Hunden, Urminnes tecken samt trilogin om Vargskinnet; Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter.

Dan Jåma – Dan Jåma är en känd fotograf och filmare från bygden som har gjort många naturfilmer bl. a. filmatiseringen av Kerstin Ekmans roman Hunden. Den spelades in under fyra årstider här i bygden. 2018 hade han premiär med kortfilmen Garm – renvallarhunden. Dan Jåma var den förste samen som vann Stora journalistpriset. Året var 1993 och han fick priset tillsammans med Folke Rydén för deras USA-bevakning för SVT.

Ann-Margret ”Djuret” Olsson – Hollywoodstjärnan Ann-Margret Olsson mer känd som “Djuret” tillbringade en del av sin uppväxt i Valsjöbyn. Som barn dansade och sjöng hon i byns föreningshus. I filmen Viva Las Vegas spelade hon mot Elvis Presley.

Filmen Varg spelades in hos oss. En film med Peter Stormare i huvudrollen och regisserad av Daniel Alfredsson.  Historien bygger på ett avsnitt av Kerstin Ekmans roman Skraplotter som är den tredje delen i trilogin Vargskinnet. Kerstin Ekman skrev själv manus till filmen.

Sist men inte minst Kerstins Ekmans Hotagens minne

Ett minnesarbete om bygden, människorna, naturen och kulturen www.hotagensminne.se